Det är mörkt ute och jag är ensam. Jag har inte varit ensam när det varit mörkt ute på över 7 månader nu.
Har ångest redan.
Kristoffer är ute och festar och verkar inte komma hem förens om en lång tid.
Jag vet inte vad jag ska göra riktigt nu. Funderar mest, som vanligt.
Irriterar mig på vissa personer som tror de vet allt om en fast de inte vet ett dugg. Det är kul hur folk kan veta så mycket om en och hur andra sedan kan gå på detta.
Jag börjar fundera på vad jag orkar och inte orkar. Vad som är bäst och inte bäst.

Hittade en fin etta på blocket i förrgår, funderar fortfarande lite på att ringa på den. Kanske vore det bäst ändå. Tvång har aldrig varit någon bra lösning..

Jag har även kommit på att kärlek är bland det värsta och bästa på denna jord. Ibland så vill man inte ha den alls, men ibland så är det det bästa som finns.

Att lita på en människa är att sticka hål på sitt eget hjärta. Någon gång kommer de svika dig och du kommer stå där ensam.
Så är det.

Nu ska jag försöka sova.