Den jäveln är dömd för mord. Det känns underbart, som en seger. Högsta domstolen har beslutat att inte ta upp fallet igen och det känns som en lättnad. Jag torr inte jag skulle klara av det en gång till.
Jag kommer aldrig nånsin sluta hata Andreas och hans familj. Det han gjort är oförlåtligt och hans familj har format honom. Jag hoppas han aldrig får sitt liv tillbaka.

Det går inte en dag utan att jag tänker på Fredrik. Allt roligt vi gjort, hur det luktade hemma hos honom. Hans speciella min när han spelade gitarr.
Sen tänker man på den där kvällen, 7-8 december. Hur lyckad den var fram till det hände. Det bara bara vi två hemma hos mig och vi hade så otroligt kul. Helt galet. Sen hände det där.
Jag tänker rätt mycket på vart han är nu, vad han gör. Jag undrar mycket över döden och känner mig nyfiken på den.
Men jag vet att han har det bra och att det finns något efter vårat liv här.

Om 5 dagar skulle Fredrik fylla 22 år. Den 4 september.

Grattis i förskott Freddieboy.